Epistemologin eller kunskapsfilosofin behandlar frågor som: • Vad kan vi veta? Vad är kunskap? Vad är sanning? • Kan vi erhålla säker kunskap om något?
Den klassiska kunskapsdefinitionen säger att kunskap är en välgrundad sann uppfattning. Det betyder alltså att om vi ska kunna säga att vi vet något måste vi ha goda grunder att tro på det vi menar att vi vet och dessutom måste det vi tror vara sant. Kunskapsfilosoferna har i många fall kunnat delas in i rationalister och empirister beroende på hur de menar att vi får kunskap. Kunskapens grund: 1) RATIONALISM - förnuftet - vi har kunskap ”a priori” → före erfarenheten - Rene Descartes: "Jag tänker därför existerar jag" (kräver inga sinnesintryck) - kunskapens grund är förnuftet och begreppslig deduktion. Rationalisterna menar alltså att det bara är det man kan komma fram till med det rena förnuftet som kan anses vara absolut sant.
2) EMPIRISM – erfarenhet, sinnen - kunskap erhålls endasts ”a posteriori” → genom erfarenhet - John Locke: människan är en tom tavla (tabula rasa) då hon föds, erfarenheten fyller sedan tavlan - inget finns i förståndet som inte kommit genom sinnen. Empiristen menar att bara det som kan upplevas kan leda till kunskap.
Kunskap är alltid subjektivt, resultat av sinnens och förnuftets samverkan → det finns alltid orsak att tvivla på kunskapen
Sanning
Sanningsteorier 1) Korrespondensteorin- påståendet är sant om det motsvaras av verkligheten ("det regnar"- vi tittar ut genom fönstret för att kontrollera)
2) Koherensteorin- påståendet är sant om det stämmer överens med andra påståenden (ögonvittens berättelser stämmer överens med varandra)
3) Pragmatiska sanningar- påståendet är sant, om det är fungerande och nyttigt i praktiken ("belöning ökar barnens vilja att lära sig")
4) Konstruktivistisk sanningsteori - i det samverkan med andra människor konstruerar vi en intersubjektiv och accepterad bild av världen med hjälp av språket
5) Konsensusteori - vi kommer överens om vad som är sant, det är sant som en majoritet är överens om. Begreppsliga sanningar analytiska sanningar, om vi förstår vad orden i en sats betyder kan vi sluta oss till att satsen är sann. Ex. Alla ungkarlar är ogifta män. Alla gymnasister är skolelever.