Metafysiken undersöker verkligheten. Det kan tyckas att verklighet knappast är något som behöver undersökas, för vi vet väl alla vad som är verkligt. Men då man funderar på saken märker man ganska snart att det finns flera sammanhang där "verklighet" blir ett mindre självklart begrepp. Hur kan man veta att man inte drömmer? Två personer kan ha helt olika minnen av en händelse som båda upplevt, vilket minne motsvarar verkligheten? Hallucinationer och psykoser är exempel på förvrängd verklighetsuppfattning, hur kan vi veta säkert att den som hallucinerar inte är den enda som ser verkligheten korrekt?
Vad är verklighet? Vad är verkligt? Hur vet vi att det vi upplever är verkligt?
Vad består verkligheten av?
Byggs verkligheten upp av en eller flera substanser?
monism = en substans - idealism: verkligheten består av idé eller ande, också materian är i grunden andlig; - materialism: allt som existerar är materia dualism = två substanser Idé och materia pluralism = flera substanser
Är verkligheten ändlig eller oändlig?
Är verkligheten reell eller ideell?
- Reell existens = varelser som föds till och försvinner ur tidsrymden (fysisk och psykisk verklighet) - Ideell existens = sådant som inte föds till tid-rymd verkligheten utan som existerar som eviga ideer
Om fri vilja
Determinism - Uppfattningen att våra handlingar är förutbestämda av naturlagar Fatalism - Uppfattningen att vårt öde är förutbestämt av högre makter Indeterminism - Uppfattningen att vi har en fri vilja
Kjell MacDowall, tidigare lärare i filosofi på komvux Gotland, beskriver på sina utmärkta kurssidor de olika teorierna om fri vilja såhär:
kausal determinism: allt är bestämt av tidigare händelser. Men då är också jag bestämd av tidigare händelser, enkelt uttryckt en ren produkt av arv och miljö. Det finns nedlagt i mina gener hur jag kommer att välja och detta påverkas också av faktorer som min uppfostran. Jag är bara en länk i en lång kedja och så är mina handlingar. Så när jag tror att jag väljer är jag vilseledd. Slutsatsen blir:
inkompatibalism: frihet är oförenlig med kausal determinism. Jag kan inte vara den yttersta orsaken till mig själv, det fanns skeenden innan jag fanns, som till exempel de som gav upphov till mina föräldrar, som i sin tur gav upphov till mig. Eftersom jag är en produkt av tidigare orsaker, så kan jag inte själv vara den yttersta orsaken till mina handlingar.
kompatibilism: frihet är förenlig med tanken på kausal determinism. Tankegången är så här: Antingen är en händelse orsakad av något eller också inte. Är den inte orsakad av något, så sker den av ren slump. Men i så fall har jag inte själv orsakat handlingen. I de fall handlingen inte sker av en ren slump, så har något orsakat den. Är det inte något annat, så är det jag. I vissa fall står det klart att det inte är något annat. Alltså är det i dessa fall jag.
skepticismen drar en annan slutsats av ovanstående resonemang. Den menar att frihet är oförenlig med såväl determinism som indeterminism och således en omöjlighet. Skepticismen gör alltså halt inför argumentet: I de fall handlingen inte sker av en ren slump, så har något orsakat den. Vi kan aldrig med säkerhet veta om en handling ytterst sker av ren slump eller är orsakad.
libertarianismen menar att mänskliga varelser äger en fri vilja. Eftersom den fria viljan är oförenlig med den kausala determinismen och människor har fri vilja, så är den kausala determinismen falsk.